Ny doktorsavhandling: Individens alkoholkonsumtion allas angelägenhet

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN – 2015-12-14 09:00 CET

Avhandlingen ”Drinking behaviors of large groups: Studies disentangling population drinking in Sweden” tar sitt avstamp i teorin om det kollektiva drickandet och studerar hur förändringar i befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion påverkar olika grupper, till exempel dem som dricker måttligt och dem som dricker mycket. En av slutsatserna är att ju fler som inte konsumerar alkohol, desto mindre dricker de som är alkoholkonsumenter, även storkonsumenterna. Bakom avhandlingen står Jonas Raninen som är utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och som nyligen doktorerade vid Karolinska Institutet.

– Sambandet mellan ditt eget drickande och andras förklaras bland annat med det ”kollektiva drickandet”, en teori som bygger på att vi alla i samhället påverkar och påverkas av varandra och att det därför finns en synkronisering i våra alkoholvanor, säger Jonas Raninen. Vi vet också från tidigare forskning att det finns ett starkt samband mellan hur mycket vi dricker i genomsnitt per person och år och hur stora skadeverkningarna blir på samhällsnivå.

I Sverige har politiken länge varit uppbyggd kring generellt förebyggande insatser, som ska minska tillgången på alkohol och hålla konsumtionen nere genom höga skatter. Det tydligaste exemplet är att vi har ett monopol i form av Systembolaget som ska minska tillgången. Ett grundläggande argument för den typen av insatser är att generella insatser även kan minska skadorna. Resultaten från samtliga studier som ingår i avhandlingen stärker teorin om det kollektiva drickandet, eftersom övergripande förändringar återspeglas i olika undergrupper (kön, ålder och konsumtionsnivå). Förutom att resultaten ger en empirisk grund för antagandet, så utvecklar resultaten teorin eftersom de visar på att förändringar även bland unga är kollektiva. Att unga också inkluderas i det kollektiva drickandet och att det kollektiva drickandet spänner över generationsskillnader är något som kan få verkningar på alkoholförebyggande arbete.

– I förlängningen betyder det här att generellt förebyggande insatser som minskar den genomsnittliga konsumtionen i befolkningen också påverkar samtliga att sänka sin konsumtion, även dem som dricker allra mest, säger Jonas Raninen. Det innebär att generellt förebyggande insatser även kan ha en skademinskande effekt.

 

Fyra delstudier

De senaste åren har alkoholkonsumtionen i Sverige sjunkit, i den vuxna befolkningen med ca 15 procent sedan 2004 och bland unga har den mer än halverats sedan år 2000. De första två studierna i den här avhandlingen visar att nedgångarna varit kollektiva på så vis att alla, från låg- till högkonsumenter, har sänkt sin konsumtion.

Den tredje studien visar att det finns en koppling under de senaste fyra decennierna mellan hur mycket vuxna dricker och hur mycket unga dricker. Men kopplingen har blivit svagare sedan mitten av nittiotalet och förändringar av vuxnas konsumtion kan inte ses som en rimlig förklaring till att unga idag dricker mindre.

Den fjärde studien visar på att det finns generationsskillnader i alkoholkonsumtion. De generationer som växte upp under perioder med mer restriktiv alkoholpolitik dricker mindre än andra. Utvecklingen under de senaste åren är däremot samma för alla generationer. Det pekar på att generationsskillnaderna inte är tillräckligt starka för att motverka andra nutida påverkansfaktorer, som exempelvis förändringar i pris. Generationsskillnaderna har bara en inverkan på den initiala konsumtionsnivån.

Avhandlingen ”Drinking behaviors of large groups: Studies disentangling population drinking in Sweden” finns att ladda ner via länk till höger. För tryckt version kontakta jonas.raninen@can.se.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är en ideell förening som har till uppgift att följa konsumtionsutvecklingen och sprida information om alkohol och andra droger. Våra återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor och Monitormätningarna. CAN genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och län. Läs mer på www.can.se, www.drugsmart.com och www.espad.org.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *